Underrättelsetjänst, oavsett civil eller militär, är till sin natur hemlig. Kalla krigets spända relationer mellan öst- och västblock föranledde ett intensivt arbete med att kartlägga motståndarens militära förmågor och dölja sina egna. I dag ser hotbilden annorlunda ut. Motståndaren är diffus och ofta en blandning av både militärt och civilt. Hoten kan komma från stater, organisationer eller enskilda individer. Med en förändrad hotbild ändras också kraven på underrättelsetjänsten.
För de flesta underrättelsetjänster är världen efter den 11 september 2001 en helt annan än den före. Det gäller även den svenska. Vid Musts underrättelsekontor arbetar en mångfacetterad grupp av människor för att identifiera och kartlägga den nya tidens hot.
Säkerhetspolitiskt fokus ligger numera på att försöka identifiera, förutse och bemöta så kallade asymmetriska hot. Terrorism, spridning av massförstörelsevapen och informationsoperationer hör till de begrepp som till stora delar ersatt begreppen från kalla krigets dagar.
Musts uppgifter i stort regleras av lagar och förordningar, av regeringen via regleringsbrev och av den interna verksamhetsförordningen för Försvarsmakten.