Försvarsmakten kan stödja det civila samhället vid kris.
Foto: Lillemor Sandström / SkyddC
Polis och sjukvårdspersonal är först på plats vid olycka.
Foto: Lillemor Sandström / SkyddC
Försvarsmakten övar tillsammans med civila myndigheter.
Foto: Lillemor Sandström / SkyddC
Inom krisberedskapssystemet utgör risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) en central del. Dessa utförs av i stort sett samtliga myndigheter, inklusive länsstyrelser.
Exempel på ansvar vid en CBRN-händelse (samordna och agera)
- R-händelse: Kommunal räddningstjänst
- Kärnvapen: Kommunal räddningstjänst
- Kärnteknisk olycka: Länsstyrelse
- Kemisk händelse på land: Kommunal räddningstjänst
- Kemisk händelse till sjöss: Kustbevakningen
- B-händelse, människa: Smittskyddsläkare (landsting)
- B-händelse, djur: Jordbruksverket
Försvarsmakten har utanför egen organisation, med undantag för kriget, enbart stödjande uppgifter. Beroende på händelseförlopp, samhällets resurser i övrigt och beroende på de beslut som tas av ansvariga kan Försvarsmakten komma att utgöra ett stöd till samhället. Grunden för detta stöd i fredstid vilar i huvudsak på tre lagar/förordningar; Lag om skydd mot olyckor, Förordning om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet och Lag om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning.
Utöver dessa lagar och förordningar, som har en direkt koppling till Försvarsmakten, finns det lagar som har stor betydelse inom CBRN-området, bland annat Smittskyddslagen, Extraordinär händelse i kommun eller landsting och Epizootilagen.
Hemställan av stöd från Försvarsmakten ska alltid ske till Försvarsmaktens högkvarter.