Minnesvärd soldaterinran i Härnösand

Krigsman skall frukta Gud och vara Konungen huld och trogen. Så lyder den första raden i Krigsmans erinran enligt soldatinstruktionen för infanteriet från 1942. Ursprungligen var det en ”tro- och huldhetsed” som Gustav II Adolf lät sina trupper avlägga under 30-åriga kriget.

Deltagarna i soldaterinran och korum tågade till Härnösands domkyrka genom gatorna i Härnösand. Foto: Uno Gradin
– En minnesvärd och intressant ceremoni, kommenterade Jessica Andersson i GSU- plutonen.
– En minnesvärd och intressant ceremoni, kommenterade Jessica Andersson i GSU- plutonen. Foto: Uno Gradin
– En minnesvärd och intressant ceremoni, kommenterade Jessica Andersson i GSU- plutonen. Foto: Uno Gradin

En snöig och dimmig torsdag i november var det dags för soldaterinran i Härnösands domkyrka. Deltagare var de 40 soldaterna i GSU-plutonen (grundläggande soldatutbildning) vid Västernorrlandsgruppen och de tio lottor som utbildas samtidigt samt utbildningsgruppens personal.

Högtidligheten inleddes med en samling i den före detta pjäshallen vid Kusthöjden. Plutonen och fanvakten lämnades av till regementschefen vid Norrbottens regemente, överste Jan Mörtberg. Därefter kommenderades parad för fanan.
Härnösands paradorkester konserterade under ledning av dirigenten Håkan Salomonsson. Soldaterna tågade därefter med slagverkare ur Härnösands paradorkester och fanor i täten genom gatorna i Härnösand till domkyrkan där soldaterinran och korum genomfördes. Många flanörer och bilister stannade upp för att beskåda det annorlunda inslaget i gatubilden.

Moderniserat språk

Språket i soldaterinran har moderniserats. Men i grunden är budskapet detsamma som på 1600-talet. Eden avskaffades 1887 och samtidigt gav man ut ”erinransord” om krigsmäns skyldigheter och ansvar.
Soldaterinran är numera en påminnelse om soldatens skyldigheter under tjänstgöringen och en kort information i rikets säkerhets- och försvarspolitik. Soldaterinran sammanfattar soldatens roll och förklarar varför Sverige har en försvarsmakt.

Psalmsång till trumpetackompanjemang

Det blev en minnesvärd och högtidlig stund i domkyrkan. Två psalmer, nummer 103, ”Bereden väg för Herran” och nummer 11, ”O store Gud” sjöngs till ackompanjemang på trumpet av de unga skickliga medlemmarna i paradorkestern, Anton Nilsson och Simon Holmqvist. Till nationalsången, som sjöngs unisont, och när orkestern spelade Västernorrlands regementes marsch stod åhörarna upp.

Anhöriga välkomnades

Tal till soldaterna hölls av chefen för Norrbottens regemente, överste Jan Mörtberg.
– Jag vill rikta ett särskilt välkommen till de anhöriga som ställt upp för att vara med vid denna soldaterinran och korum Detta är en tradition som går 100-tals år tillbaka i tiden. Förr talade man om en erinran om krigsmäns förpliktelser mot fäderneslandet. Det är noga reglerat vad som skall sägas vid soldaterinran.
– Såväl i fred som i krig skall vi soldater samvetsgrant och efter bästa förmåga fullgöra våra uppgifter och lyda givna order, konstaterade Mörtberg bland annat.
– Vi skall vara vaksamma mot allt som kan äventyra landets säkerhet. Genom vårt personliga föredöme skall vi främja samhörighet och god anda inom försvaret. Om kriget kommer, skall vi med gemensamma krafter till det yttersta, försvara vårt land.

Översten riktade även ett tack till Härnösands domkyrkoförsamling som upplåtit den vackra domkyrkan samt till Härnösands paradorkester som gett högtidligheten en värdig musikalisk inramning.

Elva år sedan sist

Det har gått elva år sedan soldaterinran senast ägde rum i Härnösand. Den sista utbildningsomgången avslutades hösten 1997. En amfibiebataljon hade då utbildats. Året därefter lades regementet ned.

Vid samlingen passade överste Mörtberg på att dela ut medaljen ”För nit och redlighet i tjänst” till kaptenen Görgen Runesson med tjänst vid Västernorrlandsgruppen.

Komminister Christina Grönros återgav under korumet en legend ur bibeln. Berättelsen är hämtad från romarriket under kejsar Tiberius tid. Huvudperson är en hövitsman i den romerska armén. Förbandsprästen, Arne Lannstål betonade i en kommentar att berättelsen visar hur viktigt det är att behålla sin funktion i världsalltet i den tjänst man gör.

– En minnesvärd och intressant ceremoni, kommenterar Jessica Andersson i GSU-plutonen utanför domkyrkan efter genomförd soldaterinran. Jag har fått en hel del att tänka över beträffande försvarsmaktens och de enskilda soldaternas roll i samhället.