A
Adjutant (adj)
Officer som biträder högre officer, kunglig person eller statsråd i tjänsten.
Till sidans topp
Akterut
Anger befintlighet. Något finns akterut.
Till sidans topp
Akteröver
Anger riktning. Man beger sig akteröver.
Till sidans topp
Amfibie
Förband som både kan fungera på land och i vatten.
Till sidans topp
Amfibiekåren (Amf)
Vapenslag. Utgör tillsammans med flottan försvarsgrenen marinen. År 2000 omvandlat från Kustartilleriet (KA).
Till sidans topp
Ammunition (am)
Material för laddning av eldvapen omfattande både drivmedel (krut) och projektiler (kulor, granater etc.).
Till sidans topp
Appell
Signal med horn för generals- eller amiralsperson ombord på örlogsfartyg eller iland i samband med honnörer och parader.
Till sidans topp
Armén (A)
Försvarsgren med uppgift att utveckla, organisera och utbilda markstrids- och luftvärnsförband.
Till sidans topp
Artilleri (art)
Samlingsbenämningen för tyngre eldvapen. Används för att skjuta indirekt eld.
Till sidans topp
Automatgevär (ag)
Halvautomatiskt skjutvapen som bärs och hanteras av en person.
Till sidans topp
Automatkanon (akan)
Helautomatiskt kanon, kanon i vilket elden avges i skurar. Samtliga arbetstempon är automatiska: laddning, mekanismens stängning, avfyring, mekanismens öppnande och tomhylsans utkastande.
Till sidans topp
Automatkarbin (ak)
Helautomatiskt skjutvapen som kan bäras och hanteras av en person. Vapnet är kortare än ett gevär.
Till sidans topp
B
Bataljon
Militär enhet bestående av 500 - 1 500 soldater.
Till sidans topp
Brigad
Militär enhet bestående av 5 000 soldater.
Till sidans topp
C
CBRN
Förkortning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker. Förkortningen förekommer både i militära och civila sammanhang och framförallt i texter som syftar till gemensamma strukturer för terroristbekämpning och krishantering. Den används allt mer inom Sverige. Krisberedskapsmyndigheten har föreslagit att begreppet CBRN i fortsättningen skall ersätta begreppet NBC inom det svenska krishanteringssystemet.
Till sidans topp
CIMIC
Civil-Military Cooperation
Till sidans topp
CSAR
Combat Search and Rescue
Till sidans topp
D
Division
1) Militär enhet bestående av 15 000 - 30 000 man.
2) Ett antal fartyg eller flygplan ur en fartygs- eller flygplansflottilj.
Till sidans topp
Doktrin
"Ett formellt uttryck för den kunskap och de föreställningar som utgör den viktigaste grunden för verksamheten inom det militära försvaret" Försvarsmaktens definition. De inriktningar som anges i Försvarsmaktens doktrin är av generell och övergripande karaktär och skiljer sig från direktiv, order, riktlinjer och andra specifika inriktningar som anges i samband med genomförande av viss insats eller annan verksamhet. Ursprunget till begreppet doktrin återfinns i de latinska orden doctrin`na och do`ceo, vilka betyder undervisning, lärdom, läroämne respektive undervisa, lära.
Till sidans topp
E
Eldhandvapen (ehv)
Finkalibrigt skjutvapen som saknar lavett och som hanteras av en enda person.
Till sidans topp
EOD
Förkortning av Explosive Ordnance Disposal (=ammunitionsröjning)
Till sidans topp
F
Fartyg
Varje farkost som används eller kan användas för transport på vatten. Med skepp avsågs förr ett större fartyg, avsett för längre resor och egentligen ett segelfartyg med tre eller flera master. Enligt sjölagen betecknas ett fartyg med minst 12 meters längd och minst 4 meters bredd som skepp. Annat fartyg kallas båt. I dagligt tal indelas marinens farkoster av tradition i fartyg (=örlogsfartyg) och båtar. Marinens fartyg har inmönstrad besättning, står under befäl av militär chef samt för befälstecken. Marinens båtar däremot är farkoster för tillfälligt utnyttjande utan inmönstrad besättning.
Till sidans topp
Fartygsflottilj
Militär enhet bestående av 10 - 12 fartyg.
Till sidans topp
Flaggspel
Flaggstången akterut på vilken nationalitetsflagga förs.
Till sidans topp
Flottan (Fl)
Vapenslag. Utgör tillsammans med amfibiekåren försvarsgrenen marinen.
Till sidans topp
Flygdivision
Militär enhet bestående av 20 st flygplan.
Till sidans topp
Flygvapnet (Fv)
Försvarsgren med uppgift att utveckla, organisera och utbilda flygstridskrafter med tillhörande markförband.
Till sidans topp
FRÄD
Förkortning av Flygräddning. En verksamhet med uppgift att efterforska och lokalisera saknat luftfartyg samt att undsätta nödställda vid flyghaveri.
Till sidans topp
Fältpostkassör
Motsvarande postkassör i postkontor.
Till sidans topp
Försvarsmaktsledningen (FML)
Grupp vars uppgift är att ge råd i frågor som överbefälhavaren skall fatta beslut om. Försvarsmaktsledningen består, förutom av ÖB själv, av generaldirektören, chefen för ledningsstaben, chefen för strategiavdelningen, ekonomidirektören, produktionschefen, personaldirektören, insatschefen, chefen för Must, informationsdirektören och chefsjuristen.
Till sidans topp
G
Granat
av latinets granum (korn) och dess adjektiv granatus (full av korn). Syftar på spränggranatens fyllning.
Till sidans topp
Grupp
Militär enhet bestående av ca 8 soldater.
Till sidans topp
H
Haubits
Artilleripjäs som möjliggör avgivande av kasteld (med nedslagsvinkel >25° ). Ursprungligen var gränsen mellan kanon och haubits mer markerad än numera. Till haubitser räknades då pjäser med eldrörslängder av ca 12-14 kaliber (en kaliber kan t ex vara 15,5 cm som är vanligt idag) utgångshastighet under ca 350 m/s och elevationsmöjlighet upp till ca 45°. Numera är dessa gränser flytande sedan haubitsernas eldrörslängder och utgångshastigheter väsentligen ökats liksom kanons elevationsmöjligheter.
Till sidans topp
HMS
Hans (Hennes) Majestäts Skepp. Traditionell benämning på örlogsfartyg, ex HMS Sundsvall. I internationella sammanhang (på engelska) benämns svenska örlogsfartyg HSwMS, ex HSwMS Spårö. Detta då HMS i dessa sammanhang normalt används för örlogsfartyg ur brittiska flottan. Exempel på engelska benämningar på andra länders örlogsfartyg är FNS (Finnish Navy Ship) och USS (United States Ship).
Till sidans topp
Högkvarteret (HKV)
Förband. Försvarsmaktens högsta ledningsnivå. Dess främsta uppgift är att arbeta med verksamhetsledning, men även till exempel militärstrategiska frågor, Försvarsmaktens utveckling och att vara kontaktyta mot regeringen.
Till sidans topp
I
Indirekt eld/bekämpning
Är användandet av artilleri för att beskjuta mål som ligger utanför synfältet genom att skjuta projektilen i en båge över stora avstånd och/eller blockerande terräng och föremål. Vanligtvis observerar en eldledare målet och förmedlar dess koordinater till skytten/besättningen på artilleripjäsen. Vapnet ställs sedan in vertikalt och horisontellt baserat på matematiska beräkningar för målets position och projektilens vikt och hastighet. Eldledaren kan observera hur elden träffar i förhållande till målet och korrigera i längd- och sidled.
Indirekt eld skjuts oftast med granatkastare, kanon, haubits eller raketartilleri.
Indirekt eld står i motsats till direkt eld, där skytt/pjäsbesättning skjuter mot ett mål som de kan se.
Till sidans topp
Interoperabilitet
Interoperabilitet är förmågan att multinationellt kunna fungera effektivt tillsammans. Det sker genom att tjänster utbyts mellan och utnyttjas av olika system, militära enheter eller militära styrkor. Uppnås genom en internationell standardiseringsprocess.
Till sidans topp
ISTAR
Förkortningen står för Intelligence Surveillance Target Aquisition och Reconnaissance och innebär kort att ett antal olika sensorenheter samlas under en ledning som svarar för samordningen av deras uppgifter och även bearbetningen av den information de samlar in.
Till sidans topp
K
Kanon
Tung artilleripjäs med långt eldrör. Kanoner med kalibrar under 10 cm återfinns framför allt inom luftvärnet, delar av fältartilleriet samt på stridsflygplan och mindre örlogsfartyg, medan mer grovkalibriga kanoner främst finns inom kust- och sjöartilleriet samt delar av fältartilleriet och på vissa stridsvagnar.
Till sidans topp
Kapten
Kommandotecken
Standarliknande fälttecken som anger högre militära befälhavares uppehållsplats. Enligt traditionen är kommandotecknet chefens tecken, som visar att denne är på plats. Det tas med ut i fält, men då i en förenklad variant.
Till sidans topp
Kompani
Militär enhet bestående av 100 - 300 soldater.
Till sidans topp
Kontingent
Truppavdelning eller truppbidrag
Till sidans topp
Korvett
Mångsidigt ytstridsfartyg med 500–1 500 tons deplacement som med stor uthållighet kan genomföra många olika typer av uppdrag. Samtliga korvetter är utrustade med bl.a. sjörobot, luftvärn, sonar och ubåtsjaktsvapen.
Till sidans topp
Kulspruta (ksp)
Helautomatiskt skjutvapen med hög eldhastighet (600-800 skott per minut). Det finns lätt- (5,56 mm) medeltung- (7,62 mm) och tung- (12,7 mm) kulspruta.
Till sidans topp
L
Lavett
Underlag för artilleripjäser, granatkastare samt tyngre robotar, raketer och kulsprutor m.m. vanligen uppdelat i underlavett, överlavett och vagga. Under rekylen vid eldgivningen bromsas eldröret i vaggans glidbanor. Moderna hjulgående lavetter har ofta inbyggd motor för ammunitionshantering och kortare förflyttningar. Helt fasta lavetter finns främst på våra fartyg.
Till sidans topp
Leave
Ledighet när man tjänstgör i utlandsstyrkan.
Till sidans topp
M
Marinen
Försvarsgren med uppgift att utveckla, organisera och utbilda sjöstrids- och amfibieförband.
Till sidans topp
MOT
Förkortningen av militära observationsteam. De är PRT:ts ögon och öron ute i provinserna (Utlandsstyrkan).
Till sidans topp
Multinationell
En multinationell styrka är sammansatt av militära enheter från flera olika stater, till exempel i en allians.
Till sidans topp
N
NBC
Står för nukleära, biologiska och kemiska ämnen. För vissa aktörer är begreppet förknippat med stridsmedel och väpnade angrepp, vilket gör att förkortningen NBC kan verka begränsande vid beskrivning av hotbilder i det fredstida samhället.
Till sidans topp
Nivåindelning
Nivåer kan förenklat uttryckas som militära grader. Viss personal som tjänstgör i civila befattningar kan tilldelas en tjänsteställning. Dessa tjänsteställningar följer gradsystemet men med vita beteckningar.
Gruppbefäl, soldater och sjömän
| Nivå |
Armén |
Flottan |
Amfibiekåren |
Flygvapnet |
| OR 1 |
Menig |
Menig |
Menig |
Menig |
| OR 2 |
Menig 1kl |
Menig 1kl |
Menig 1kl |
Menig 1kl |
| OR 3 |
Vicekorpral |
Vicekorpral |
Vicekorpral |
Vicekorpral |
| OR 4 |
Korpral |
Korpral |
Korpral |
Korpral |
| OR 5 |
Sergeant |
Sergeant |
Sergeant |
Sergeant |
Specialistofficerare
| Nivå |
Armén |
Flottan |
Amfibiekåren |
Flygvapnet |
| OR 6 |
1:e sergeant |
1:e styrman
1:e konstapel
1:e maskinist |
1:e sergeant |
1:e sergeant |
| OR 7 |
Fanjunkare |
Flaggstyrman
Flaggkonstapel
Flaggmaskinist |
Fanjunkare |
Fanjunkare |
| OR 8 |
Förvaltare |
Förvaltare |
Förvaltare |
Förvaltare |
| OR 9 |
Regements-
förvaltare |
Flottiljförvaltare |
Regements-
förvaltare |
Flottiljförvaltare |
Officerare
| Nivå |
Armén |
Flottan |
Amfibiekåren |
Flygvapnet |
| OF 1 |
Fänrik, Löjtnant |
Fänrik, Löjtnant |
Fänrik, Löjtnant |
Fänrik, Löjtnant |
| OF 2 |
Kapten |
Kapten |
Kapten |
Kapten |
| OF 3 |
Major |
Örlogskapten |
Major |
Major |
| OF 4 |
Överstelöjtnant |
Kommendörkapten |
Överstelöjtnant |
Överstelöjtnant |
| OF 5 |
Överste |
Kommendör |
Överste |
Överste |
| OF 6 |
Brigadgeneral |
Flottiljamiral |
Brigadgeneral |
Brigadgeneral |
| OF 7 |
Generalmajor |
Konteramiral |
Generalmajor |
Generalmajor |
| OF 8 |
Generallöjtnant |
Viceamiral |
Generallöjtnant |
Generallöjtnant |
| OF 9 |
General |
Amiral |
General |
General |
Civil personal
| Civil nivå |
Motsvarande militär nivå |
| CR 1 |
OR 1 |
| CR 2 |
OR 2 |
| CR 3 |
OR 3 |
| CR 4 |
OR 4 |
| CR 5 |
OR 5 |
| CR 6 |
OR 6 |
| CR 7 |
OR 7 |
| CR 8 |
OR 8 |
| CR 9 |
OR 9 |
| Civil nivå |
Motsvarande militär nivå |
| CF 1 |
OF 1 |
| CF 2 |
OF 2 |
| CF 3 |
OF 3 |
| CF 4 |
OF 4 |
| CF 5 |
OF 5 |
| CF 6 |
OF 6 |
| CF 7 |
OF 7 |
| CF 8 |
OF 8 |
| CF 9 |
OF 9 |
Till sidans topp
Nordic Battlegroup
Namnet på en av en av de snabbinsatsstyrkor som sätts upp av Sverige på uppdrag av EU. Ingående länder är Estland, Finland, Irland, Norge, och Sverige.
Till sidans topp
O
Officer
Militär ledare med tjänstegrad från fänrik och uppåt.
Till sidans topp
Order
Militär benämning på krav från överordnad på utförande av (viss) handling.
Till sidans topp
OXA
Förkortningen av Oexploderad ammunition.
Till sidans topp
P
Pansarskott (pskott)
Rekylfritt bärbart vapen som består av ett eldrör laddat med en granat med riktad sprängverkan.
Till sidans topp
Pansarvärn (pv)
Vapensystem med huvuduppgift att bekämpa pansrade mål.
Till sidans topp
Pansarvärnsrobot (pvrb)
Robot för insats mot pansrade fordon.
Till sidans topp
Perspektivplan
Långsiktig plan för Försvarsmaktens utveckling vilken utgår från alternativa framtida förutsättningar och redovisar olika vägar att uppnå en lämplig anpassning till dessa.
Till sidans topp
Pluton
Militär enhet bestående av fyra grupper.
Till sidans topp
Prickskyttegevär (psg)
Vapen med stor träffsäkerhet på långa skjutavstånd.
Till sidans topp
Projektil (prj)
Kropp som skjuts ut från ett vapen.
Till sidans topp
PRT
Förkortningen av Provincial Reconstruction Team. PRT är en regional återuppbyggnadsenhet som kan förekomma i operationsområdet (Utlandsstyrkan).
Till sidans topp
R
Regemente (reg)
Administrativ enhet. Internationellt är ett regemente som regel ett fältförband på nivå mellan bataljon och division.
Till sidans topp
ROE
Rules of engagement. Föreskrifter och beslutstöd för att avgöra vilken vapenmakt eller åtgärd som får användas för att bemöta olika former av hot.
Till sidans topp
Rustningskontroll
Ett sätt att kontrollera att upprustning och nerrustning sker öppet. Sveriges rustningskontrollverksamhet kan sammanfattas i följande huvudområden: Wiendokumentet 1999, fördraget om observationsflygningar (Open Skies), Förhandlingsstöd och massförstörelsevapenkontroll, exportkontroll och icke-spridningsregimer.
Till sidans topp
S
SAR
Förkortningen av Search And Rescue. En verksamhet där målet är att undsätta nödställd svensk personal vid militära operationer. CSAR = Combat Search and Recue.
Till sidans topp
Sekond
Kallas fartygschefens närmaste man på örlogsfartyg.
Till sidans topp
Soldaterinran
Soldaterinran kommer från en tro- och huldhetsed som Gustaf II Adolf lät sina trupper avlägga under det trettioåriga kriget. År 1887 avskaffades krigsmannaeden. Samtidigt gavs omarbetade "erinransord" ut om krigsmäns skyldigheter och ansvar. Under 1900-talet har soldaterinran omarbetats vid några tillfällen.
Till sidans topp
Spion
Person som spionerar för främmande makt.
Till sidans topp
Spränghandgranat (shgr)
Handgranat, med ett sprängämne fyllt metallskal som kastas med handen. Spränghandgranat verkar normalt inom 5-10 m men om den förses med tjockare sprängskal kan splitter verka på upp till 100 m avstånd.
Till sidans topp
Stabsexpedition
Resurs för bataljonsstaben. Lottning, diarieföring och distribution samt arkivföring och hemsändning av tidigare arkiv är primära funktioner. Stabsexpeditionen svarar för att hemliga handlingar kvitteras ut av behörig personal, att dessa handlingar inventeras och återkommer till expeditionen för förstöring. Expeditionen ansvarar för tillhandahållande av kryptonycklar till staben. Vidare ansvarar expeditionen för lagerhållning och utlämning av dispensermateriel.
Till sidans topp
Stridsfordon (strf)
Bepansrat oftast bandgående fordon avsett för vapenverkan, personaltransport eller understödsuppgifter, t.ex. bärgning.
Till sidans topp
SWENIC
Förkortningen av Swedish National Intelligence Cell. SWENIC är en underrättelseenhet som finns på plats i de olika insatsområdena (utlandsstyrkan). Är en nationell resurs och leds till exempel inte av respektive Force Commander.
Till sidans topp
T
Totalförsvaret
försvar som är organiserat för att kunna motstå det totala kriget och omfattar alla samhällsfunktioner. Totalförsvaret indelas i fyra huvudområden: det militära, det civila, det ekonomiska och det psykologiska försvaret.
Till sidans topp
Tropp
Militär enhet bestående av två eller flera grupper, en halv pluton.
Till sidans topp
U
Ubåt
Bemannad farkost för undervattensbruk.
Till sidans topp
Ubåtsflottilj
Militär enhet bestående av 5 - 6 ubåtar.
Till sidans topp
UND
UND eller underrättelser är den produkt underrättelsetjänsten skapar som beskriver, förklarar och predikterar icke egna fenomen. Underrättelser är uppbyggd av data, information eller kunskap som bearbetats eller värderats av underrättelsetjänsten.
Till sidans topp
Underrättelsetjänst
Underrättelsetjänst är den verksamhet där man planerar, inhämtar, analyserar och delger denna information för att producera underrättelser. Underrättelsetjänst är även den benämning på den organisation som bedriver sådan verksamhet.
Den militära underrättelsetjänsten i Sverige heter MUST.
Till sidans topp
Utlandsstyrkan
Utlandsstyrkan är uppdelad i ett antal missioner på olika platser i världen. Varje mission tjänstgör i ett bestämt område och har ett bestämt uppdrag (mandat). I missionerna deltar också personal från andra länder.
Till sidans topp
Ö
Örlogsfartyg
Fartyg och svävare som tillhör en stats marina stridskrafter, har de yttre nationella kännetecken som utmärker örlogsfartyg, står under befäl av vederbörligen utnämnda officerare och är bemannade av besättningar underkastade fastställda disciplinregler. Se även Fartyg.
Till sidans topp