Civilt meritvärde och ramverket SEQF

Det kostar samhället mer än bara de direkta kostnaderna att ha dessa ungdomar inne under värnplikt. Ett års produktionsbortfall från universitetsutbildning kostar pengar.

Skulle individen tvingas göra värnplikt mot sin vilja, skulle kostnaderna öka även på anda plan och det skulle medföra ökade kostnader för negativ marknadsföring.

Individer får genomgå en kostsam och kvalitativ utbildning. Kompetens är färskvara och Försvarsmakten har behov av att den värnpliktige vidmakthåller sin kompetens efter avslutad tjänstgöring.
Skulle individen fortsätta att utöva samma uppgifter efter avslutad värnplikt skulle dessa kompetenser förkovras och det skulle kunna innebära en progression inom detta område.

Det militära försvaret är beroende av att ett antal viktiga samhällsfunktioner fungerar för att kunna genomföra sina uppgifter. Det råder stor kompetensbrist i Sverige, vilket hämmar tillväxt och därmed även ett starkt totalförsvar. 

Försvarsmakten har ett särskilt ansvar för att de medborgare som avsätter år av sina liv, får något konkret tillbaka. Ett erkänt meritvärde är ett steg i den riktningen.

Begreppet livslångt lärande har fått en ökad betydelse. Det ställer krav på ett effektivt användande av gjorda utbildningsinvesteringar och att arbetsgivare förmår utveckla och ta till vara den kompetens som finns.

En stor del av kompetensuppbyggnaden sker utanför det formella utbildningssystemet och en stor del av Försvarsmaktens tillförda mervärden är ej synliggjorda och därmed okända i ett mer formellt utbildningssystem eller ett yrkesklassificeringssystem. 

Försvarsviljan hos befolkningen ska stärkas och Totalförsvaret är en angelägenhet för hela befolkningen och ett väl fungerande samarbete kring personalförsörjning, Karriärväxling och civilt meritvärde bidrar till ett folkförankrat totalförsvar.

Fler utredningar har analyserat hur de svenska skolsystemen före värnplikt kan förhålla sig till Försvarsmakten och underlätta samarbeten kring övergångar mellan utbildningssystemen. Kan värnplikten, ur ett gymnasielärarperspektiv, ses som en alternativ attraktiv utbildning skapas attraktion hos personalkategorin lärare, vilket är en mycket stor yrkesgrupp i Sverige. Den attraktionen bidrar till att skolungdomar gör balanserade livsval och förhåller sig till totalförsvaret.